Musée Marmottan Monet: kvällsöppet på torsdagar till kl. 21

En kvällsdykning i hjärtat av Claude Monets och Berthe Morisots samlingar

I huvudstadens 16:e arrondissement fortsätter Marmottan Monet-museet att erbjuda upptäckten av betydande mästerverk ur konsthistorien genom anpassade öppettider, inklusive kvällsöppet varje torsdag till kl. 21, med sista insläpp kl. 20. Institutionen, som är öppen från tisdag till söndag mellan kl. 10 och 18 på 2 rue Louis-Boilly, bjuder in besökare att utforska sina permanenta gallerier i en säregen arkitektonisk miljö. Byggnaden, ett magnifikt privatpalats som tillhört Paul Marmottan och vars empireinredning bevarats ytterst omsorgsfullt, rymmer förstklassiga konstsamlingar från äldre epoker fram till det sena 1800-talet.

Museet utgör en verklig fristad för älskare av modernt måleri genom att förvalta världens främsta samling av verk av Claude Monet. Denna unika samling samlar över hundra mästerverk som överlämnats genom åren av målarens familj och nära vänner. Bland dessa ovärderliga dukar finns den ikoniska Impression, soleil levant målad 1872, impressionismens grundande verk, tillsammans med betydande målningar som Katedralen i Rouen, solsken, dagens slut utförd 1892, Tåget i snön. Lokomotivet från 1875 och en Näckrosor-komposition från 1903. Helheten erbjuder en panoramisk överblick över målarens bana, från motiven i Argenteuil till trädgården i Giverny.

Förutom den centrala närvaron av Monet bevarar institutionen världens största offentliga samling tillägnad Berthe Morisot, en banbrytande gestalt inom den impressionistiska avantgarden. Denna samling, donerad av hennes ättlingar, omfattar mer än tjugofem målningar, kompletterade med beundransvärda akvareller och pasteller. Besökare kan betrakta intima och lantliga scener som Eugène Manet på Isle of Wight utförd 1875 eller Körsbärsträdet från 1891, som illustrerar de porträtt och pastorala kompositioner i pastelltoner som kännetecknar hennes konstnärskap. Samlingen rymmer också Porträtt av Berthe Morisot liggande, målat av Édouard Manet 1873.

Landskapshistorier: landskapskonsten från 1890 till 2026 i fokus

Museets aktuella program präglas av samöppnandet, i partnerskap med museet i Grenoble, av en stor utställning med titeln Landskapshistorier. Från Monet till Hockney (1890-2026). Denna omfattande retrospektiv visas i Paris från den 24 september 2026 till den 31 januari 2027 innan den flyttar till Grenoble från den 5 mars till den 4 juli 2027, under kuratorskap av Pierre Wat, professor vid Université Paris I Panthéon-Sorbonne och chef för forskningscentret HiCSA. Den bjuder in till att ompröva det målade landskapets utveckling från slutet av 1800-talet fram till de mest samtida skapelserna.

Denna ambitiösa satsning ingår direkt i minnesceremonierna kring hundraårsminnet av Claude Monets bortgång 1926. Genom denna perspektivering analyserar projektet landskapsgenrens motståndskraft och förnyelse i ljuset av 1900-talets ideologiska och historiska förändringar, en period under vilken landskapet fortsatte att fungera som en grundläggande drivkraft för konstnärligt skapande. Utställningen ställer den impressionistiske mästarens arv mot 1900- och 2000-talens konstnärliga praktiker och etablerar en direkt koppling fram till David Hockneys utforskningar.

Oväntade dialoger och en resa genom seklerna i stadspalatset

Parallellt med denna retrospektiv står museet värd för den 11:e delen av sina Oväntade dialoger, med titeln MONET / SORIANO - KARTOGRAFI ÖVER KOLSÅSBERGET, som också visas från den 24 september 2026 till den 31 januari 2027. Den fransk-amerikanske konstnären Peter Soriano återvänder där till den vinterexpedition som Claude Monet genomförde i Norge 1895. Genom en stor väggteckning som skapats särskilt för museets lokaler väver Peter Soriano samman kartografisk fältmätning och samtida reflektion över de skandinaviska miljöernas sårbarhet, och inleder ett direkt samtal med de snölandskap som Monet förevigade.

Besöksrundan ger dessutom möjlighet att omfamna en bred konstnärlig kronologi i Marmottan-salongerna och Claude Monet-salen. De permanenta samlingarna rymmer verk från äldre tider såsom skulpturer, målningar och illuminationer, däribland pannån Sankt Mikael besegrar draken av Salomon Wildenstein-mästaren eller en Korsnedtagning från 1536 tillskriven Hans Muelich. Den neoklassiska epoken och empiren förkroppsligas i synnerhet genom Liten flicka som äter körsbär (1817) av Jeanne Élisabeth Chaudet, Familjeporträtt (1798) av Jacques Augustin Catherine Pajou, Porträtt av hertiginnan av Feltre och hennes barn (1810) av François Xavier Fabre samt skulpturen Amor och Psyke tillskriven Giovanni Maria Benzoni.

Denna historiska vandring berikas med verk signerade av många berömda förgrundsgestalter inom moderniteten: Eugène Delacroix, Eugène Boudin, Edgar Degas, Gustave Caillebotte representerad i synnerhet av Gata i Paris i regnväder (1877), Alfred Sisley, Camille Pissarro, Paul Gauguin med Blomsterbukett från 1897, och Auguste Rodin, medan Marc Chagall illustrerar den moderna epoken. Samtliga dessa kulturhistoriska lokaler och utställningsrum förblir tillgängliga under allmänna visningar och kan även abonneras för privata mottagningar eller exklusiva frukostar.